Re:Fish – jakten på de förlorade redskapen i Östersjön
(Article in Swedish and below the English article).
Djupt under ytan i centrala Östersjön ligger tusentals meter bortglömda fiskenät, ryssjor och mjärdar som fortsätter fånga fisk. Förlorade redskap från fritidsfiske är ett osynligt problem, men med stora konsekvenser för ekosystemet.
Ett gemensamt grepp om ett gränsöverskridande problem
Initiativet till projektet Re:Fish kom från Finland, där liknande insatser redan testats. Tillsammans med Håll Sverige Rent byggdes ett samarbete över nationsgränserna, med målet att utveckla gemensamma metoder för att hitta och samla in förlorade fiskeredskap. Sverige bidrog med dykinsatser, medan Finland och Estland främst arbetade med draggning. Men Re:Fish handlar om mer än att bara städa på havsbotten. Projektet blev också en plattform för kunskapsutbyte, där länderna lärde av varandras erfarenheter och tillämpade metoder. Ett konkret exempel var hur Sverige visade upp sin marina återvinningsstation och sitt system för insamling och omhändertagande av bärgade och uttjänta fiskeredskap, i linje med EU:s engångsplastdirektiv.
”För Håll Sverige Rent var samarbetet en styrka, där partnernas kompetens inom ideella sektorn, forskningsinstitut och universitet kompletterade varandra på både organisatorisk och personlig nivå” berättar Eva från Håll Sverige Rent.
Tonvis med skräp och ett renare hav
Resultaten talar sitt tydliga språk. Totalt samlades över 8 700 meter nät och drygt två ton fiskeredskap upp från havsbotten, tillsammans med mer än ett ton annat skräp från hav och stränder. I Sverige genomfördes insatser längs kusten från Östergötland till Gävleborg, med tyngdpunkt i Stockholmsområdet där flest dykningar genomfördes och där också mest skräp hittades. Sammantaget rensades hela 228 kvadratkilometer havsbotten och bidrog till en konkret miljöinsats som direkt förbättrar livsvillkoren för marina arter.
”Resultaten belyser skillnader mellan länderna i till exempel lagstiftning, fiskemetoder och fritidsfiskares syn på lösningar” menar Eva.
Kunskap som förändrar beteenden
En viktig del av projektet var att förebygga problemet vid källan. Genom workshops, mässor, enkäter och samarbeten med skolor och organisationer nådde projektet ut till cirka 8,6 miljoner människor. Fokus låg på fritidsfiskare, både de som använder passiva redskap och sportfiskare, men även producenter, återförsäljare och allmänheten inkluderades.
Utmaningar längs vägen
Som i många långsiktiga projekt uppstod hinder. Personalförändringar och sjukdomar skapade periodvis osäkerhet, och problem med ett upphandlat dykföretag ledde till extra arbete och förseningar. Trots detta kunde projektet genomföras utan större påverkan på slutresultatet, mycket tack vare ett starkt samarbete mellan parterna.
Ett projekt med långsiktig betydelse
Re:Fish visar att miljöproblem i havet behöver hanteras gemensamt. Genom att kombinera praktiska insatser med kunskapsspridning och internationellt samarbete har projektet inte bara rensat havsbotten, utan också lagt grunden för viktiga lärdomar. I kampen mot spöknät och marint skräp är kunskap lika viktig som handling.
Re:Fish – ett av fyra Operations of Strategic Importance
Interreg Central Baltic-programmet har utsett Re:Fish till ett av fyra Operations of Strategic Importance. Dessa projekt visar effekterna av EU-finansiering på ett exemplariskt sätt.
Totalbudget: 1,7 miljoner euro, varav 1,3 miljoner euro i stöd från Central Baltic-programmet. Re:Fish finansierades inom programmålet 4, vars syfte är att förbättra kust och marin miljö.
Partners: Håll Sverige Rent (huvudpartner, SE) Keep the Archipelago Tidy (FI), Finnish Environmental Institute (FI), University Tartu (EE)
Projektperiod: mars 2023 – februari 2026
Mer information och kontakt
Re:Fish – the hunt for lost fishing gear in the Baltic Sea
Deep beneath the surface in the central Baltic Sea lie thousands of meters of forgotten fishing nets, fyke nets, and fish traps that continue catching fish. Lost recreational fishing gear is an invisible problem, but one with major consequences for the ecosystem.
A joint approach to a cross-border problem
The Re:Fish project originated in Finland, where similar initiatives had already been tested. Together with Keep Sweden Tidy, a collaboration was established across national borders with the goal of developing shared methods for locating and collecting lost fishing gear. Sweden contributed diving operations, while Finland and Estonia mainly worked with trawling and dragging methods.
But Re:Fish is about more than simply cleaning the seabed. The project also became a platform for knowledge exchange, where the participating countries learned from each other’s experiences and methods. One concrete example was Sweden showcasing its marine recycling station and its system for collecting and managing recovered and discarded fishing gear, in line with the EU Single-Use Plastics Directive.
“For Keep Sweden Tidy, the collaboration was a strength, where the partners’ expertise within the non-profit sector, research institutes, and universities complemented one another both organizationally and personally,” says Eva Blidberg from Keep Sweden Tidy.
Tons of waste and a cleaner sea
The results speak for themselves. In total, more than 8,700 meters of nets and over two tons of fishing gear were collected from the seabed, together with more than one tone of other waste from the sea and beaches. In Sweden, operations were carried out along the coast from Östergötland to Gävleborg, with a focus on the Stockholm region where most dives took place and where the largest amount of waste was found.
“The results highlight differences between countries in areas such as legislation, fishing methods, and recreational fishers’ views on solutions,” Eva explains.
Altogether, 228 square kilometers of seabed were cleared, contributing to a concrete environmental effort that directly improves living conditions for marine species.
Knowledge that changes behavior
An important part of the project was preventing the problem at its source. Through workshops, trade fairs, surveys, and collaborations with schools and organizations, the project reached approximately 8.6 million people. The focus was on recreational fishers, both those using passive gear and sport fishers, but producers, retailers, and the general public were also included.
Challenges along the way
As with many long-term projects, obstacles arose. Staff changes and illness periodically created uncertainty, and problems with a contracted diving company led to extra work and delays. Despite this, the project was completed without major impact on the final outcome, largely thanks to strong cooperation between the partners.
A project with long-term significance
Re:Fish demonstrates that marine environmental problems need to be addressed collectively. By combining practical measures with knowledge-sharing and international cooperation, the project has not only cleaned the seabed but also laid the foundation for important lessons learned. In the fight against ghost nets and marine litter, knowledge is just as important as action.
“Preventive work is needed to promote environmentally conscious and responsible recreational fishers in the future as well,” Eva emphasizes.
Text: Rebecka Frej, national contact point Sweden, May 2026
Picture: VINCE and Ingrid Meissl Årebo
