Sustainable Flow – When Ports become Smarter, Greener, and More Sustainable
(Article in Swedish below the English article).
Ports across the Central Baltic region serve as vital logistics hubs for both passenger and freight transport – and are key drivers of the region’s economic and social growth. The Sustainable Flow project shows that environmental transformation and business value can go hand in hand. Through smart technology, cross-border collaboration, and hands-on innovation, seven pilot ports are taking major steps toward reducing carbon emissions and creating a greener future for maritime transport. Jenny Jonstoij, national contact point for Åland, sat down with Mattias Eriksson, the local project manager at the Åland University of Applied Sciences, to talk about how the initiative is shaping the ports of tomorrow.

Why Ports Are Key Players
Traditionally, maritime transport has followed the principle of “full speed ahead.” Ships travel as fast as possible between ports, only to end up waiting at anchor for their turn to dock. The result: inefficiency and unnecessary emissions. The increasingly established “just-in-time” approach flips that logic. Instead of racing and waiting, vessels aim to arrive exactly when they’re scheduled – saving both time and fuel. By optimizing arrivals and departures, introducing energy-efficient solutions, and increasing the use of renewable energy, ports are evolving from simple logistics nodes into engines of the green transition.
“Every minute of delay in a port is a minute that must be made up at sea with higher fuel consumption,” explains Mattias Eriksson. “So optimizing port times plays a much bigger role than people might think.”
A Digital Game Changer for Emission Control
Recently, the project launched a test version of one of its flagship innovations – the Emission Monitor – a digital tool that gives ports full control of their emissions in real time. By connecting everything from electricity meters and loading equipment to manual data inputs, each port can now track its energy use hour by hour.
“When we see, for example, that Tuesdays stand out in the statistics, we can start asking: What’s happening then? Can we change our routines?” says Mattias.
The tool allows ports to map direct emissions, purchased energy, and third-party emissions such as vessel calls or freight traffic to and from the port. Car traffic in Mariehamn’s port isn’t included yet, but the project plans to build a vehicle-counting system that measures how long cars stay and move within the port area – helping to optimize those emissions too. The tool is being tailored to each pilot port’s specific needs and will continue to evolve throughout the project.
Solar Power Leading the Way
Solar energy is one of the most accessible and clean energy sources available – especially in port environments where large roof and wall surfaces often go unused. By producing renewable power on site, ports can cut both their energy costs and carbon footprint (and even sell surplus electricity to nearby users).
Åland’s Mariehamn Port was the first among the project’s partners to install solar panels, and the results came quickly. Just one month after commissioning, the system was running at full capacity.
“Today, the panels cover about 5% of the port’s annual energy needs. The results have been so impressive that Mariehamn Port has already ordered twice as many panels. Once installed, they’ll reach around 12%,” Mattias says enthusiastically.
A Project Born from Real Needs
The idea for Sustainable Flow grew naturally out of a previous initiative, Efficient Flow, which focused on port planning. That project made one thing clear: efficient logistics are only part of the puzzle – sustainability must be at the core.
“Ports are realizing they can both save money and meet upcoming EU requirements. They see the business potential in becoming more sustainable,” says Mattias.
Cross-Border Collaboration in Action
With participants from all countries in the Central Baltic Programme, the project is characterized by strong, committed cooperation. The project team meets several times a year in person and holds weekly digital meetings in smaller working groups.
“It’s a really great team – open-minded and full of energy. Everyone contributes, and we’re constantly learning from each other – from PhD students to hands-on professionals,” Mattias explains.
While many ports have already worked extensively on environmental initiatives and shared best practices, visiting each other’s facilities has been a true eye-opener. Regardless of size or focus, they all face similar challenges – and the solutions often turn out to be more alike than expected.
The project stands out for its drive to make a real difference, Mattias emphasizes – not just producing reports, but delivering tangible results. It’s about raising awareness within ports, proving that change is possible – and sometimes even profitable.
“We can see that what we’re doing works. That’s incredibly motivating. And you learn so much along the way – no matter your age or background,” Mattias reflects.
When asked to describe the project in three words, he doesn’t hesitate: innovation, development, and competence-building. And indeed, those words perfectly capture the spirit of Sustainable Flow.

SUSTAINABLE FLOW – NÄR HAMNAR BLIR SMARTARE, GRÖNARE OCH MER HÅLLBARA
Hamnarna i Central Baltic-regionen spelar en central roll som logistiknav för både persontrafik och godstransporter, och är avgörande för regionens ekonomiska och sociala utveckling. Projektet Sustainable Flow visar att miljöomställning och affärsnytta kan gå hand i hand. Genom smart teknik, samarbete över nationsgränser och konkret innovation tar sju pilothamnar stora steg mot att minska koldioxidutsläppen – och skapa en grönare framtid för sjöfarten. Jenny Jonstoij, nationell kontaktpunkt för Åland, fick en pratstund med projektet lokala projektledare på Högskolan på Åland – Mattias Eriksson.
Från fartyg till framtid – varför hamnar spelar en nyckelroll
Historiskt har sjöfarten styrts av principen “full fart framåt”. Fartyg kör så fort de kan mellan hamnar – bara för att sedan tvingas ankra och vänta på sin tur. Ett ineffektivt system som bidrar till onödiga utsläpp som följd. Den allt mer vedertagna ”just in time” principen bygger på att komma fram precis när man ska och inte behöva vänta eller köra onödigt fort, vilket ju också slimmar kostnaderna. Genom att optimera ankomster och avgångar, införa energieffektiva lösningar och öka användningen av förnybar energi, blir hamnarna inte bara logistiska knutpunkter – utan motorer i den gröna omställningen. Varje minuts försening i hamn är en minut som måste tas igen på öppet hav med högre bränsleförbrukning som följd– så optimering av tiden i hamnarna spelar större roll än man kanske först kan tro, berättar Mattias Eriksson.
Digitalt verktyg – en game changer för utsläppskontroll
Nyligen lanserade projektet en första testversion av ett av sina flaggskepp – Emission Monitor – ett digitalt verktyg som ger hamnarna full kontroll över sina utsläpp i realtid. Genom att koppla upp allt från elmätare och lastmaskiner till manuella inmatningar, kan varje hamn nu följa sin energiförbrukning timme för timme.
– När vi ser att t ex tisdagar sticker ut i statistiken, kan vi börja ställa frågor: Vad händer då? Kan vi förändra våra rutiner?, förklarar Mattias. Verktyget möjliggör kartläggning av både egna utsläpp, inköpt energi och tredjepartsutsläpp, som t ex fartygsanlöp eller godstrafik till hamnen. Biltrafiken inom Mariehamns hamn är inte med ännu, men projektet ska försöka ska bygga ett bilräkningssystem som kan mäta hur länge bilen är i hamnen och hur länge den kör i syfte att optimera också biltrafikens utsläpp. Det digitala verktyget anpassas efter alla pilothamnars behov och utvecklas därefter.
Solpaneler visar vägen
Solenergi är en av de mest tillgängliga och rena energikällorna – särskilt i hamnmiljöer där stora tak- och väggytor ofta står outnyttjade. Genom att producera egen förnybar el på plats kan hamnar både sänka sina energikostnader och minska sitt klimatavtryck (och faktiskt sälja outnyttjad el till grannar med). Först ut bland projektets partners att installera solceller var faktiskt Åland, i Mariehamns hamn, och resultaten lät inte vänta på sig. Redan i mars, en månad efter driftsättning, genererade anläggningen el för full kraft.
– Panelerna täcker i dag 5 % av hamnen årliga energibehov. Dom imponerande resultaten har fått Mariehamns Hamn att beställa dubbelt fler solpaneler. När de nya panelerna är på plats kommer de upp i 12 %, berättar Mattias entusiastiskt.
Ett projekt fött ur behov – med framtiden i sikte
Idén till Sustainable Flow föddes som en naturlig fortsättning på det tidigare projektet Efficient Flow, som fokuserade på hamnplanering. Det blev tydligt att effektiv logistik bara är en del av pusslet – hållbarhet måste in i kärnan.
– Hamnarna märker att de både sparar pengar och uppfyller kommande EU-krav. De ser affärsnyttan i att ställa om, säger Mattias.
Gränsöverskridande samarbete i praktiken
Med deltagare från alla länder som ingår i Central Baltic-programmet, präglas projektet av ett starkt och engagerat samarbete. Projektgruppen ses flera gånger per år fysiskt och håller veckovisa digitala möten i mindre grupper.
– Det är ett jäkligt bra gäng, högt i tak, och alla bidrar. Vi lär oss ständigt av varandra – från doktorander till praktiker, berättar Mattias.
Hamnarna har redan jobbat hårt med sitt miljöarbete och med att dela goda exempel mellan varandra men att besöka varandras hamnar har trots det varit en ögonöppnare – oavsett storlek och inriktning har alla liknande utmaningar. Och lösningarna är ofta mer lika än man först tror.
Projektet kännetecknas av en stark vilja att göra verklig skillnad, poängterar Mattias – inte bara producera rapporter, utan att leverera konkreta resultat. Det handlar om att höja medvetenheten i hamnarna, visa att förändring är möjlig – och ibland rentav lönsam.
– Vi ser att det vi gör fungerar. Det är otroligt motiverande. Man lär sig också själv massor under resans gång – oavsett ålder eller bakgrund, fortsätter Mattias. När jag ber Mattias beskriva projektet med tre ord funderar han inte länge utan säger omgående: innovation, utveckling och kompetenshöjning. Och visst låter det som nyckelorden som bäst beskriver Sustainable Flow!

