Pre-restoration measurements have started
Our project proceeds and currently many of the workdays are spent outside in the field, taking measurements of the selected small water bodies that are suitable for both our cause and restoration.
The stream transports nutrients from a large catchment area that is impacted by forestry. The stream itself has also been altered, for example the channel has been partly deepened to increase water volume in the stream. Restoring parts of the stream would decrease the nutrient load that ends up in the Baltic Sea, and also increase local biodiversity.
During the intensive field work days, our objective was to create a profile of the stream. We started our work from downstream, and approximately every 50 meters we stopped to measure the water quality with a device which has multiple different, precise sensors. It measures several water parameters, including pH, dissolved oxygen and water temperature. Even denser measurements were taken with a GPS device to create a detailed elevation profile of the stream. Other profile measurements included the depth of the channel center, and an estimation of channel width and soil type. We also collected a few water samples, which were sent to a laboratory for analyses, and measured the water discharge of the stream.
How these measurements then help us to achieve our goals, restoration of small water bodies and decrease of the nutrient load to the Baltic Sea? First, a detailed profile of the characteristics of the stream is needed when the restoration methods are considered. Building different structures in the channel alter the water flow and level, which can have different effects on the surrounding environment. Second, we want a measured baseline of the stream and water parameters before the restoration efforts take place. After the restoration, the measurements are repeated in the same locations, and then we can see how the efforts have affected different parameters, such as the nutrients.
These measurements are repeated in our other restoration locations as well. We are excited to continue our current work in the field to establish baselines to our objects as well as to continue planning the restoration efforts with our collaborators for the next year!
Text: Anni Leinonen, project researher, Univeristy of Turku
In Swedish:
Mätningarna av restaurringsobjekten har startat!
Vårt projekt går framåt och just nu tillbringas många av våra arbetsdagar ute i fält, där vi gör mätningar av de utvalda småvatten som är lämpliga både med tanke på vårt arbete och för restaurering.
Ett av restaureringsobjekten i vårt projekt ligger i Raseborg, nära Östersjöns kust. Det är en bäck som rinner från en liten tjärn som kallas Älgsjö till en sjö som heter Kvarnträsket.
Bäcken transporterar näringsämnen från ett stort avrinningsområde som påverkas av skogsbruk. Även själva bäcken har förändrats, bland annat har fåran delvis fördjupats för att öka vattenvolymen i bäcken. Genom att restaurera delar av bäcken skulle näringsbelastningen som slutligen når Östersjön kunna minska, samtidigt som den lokala biologiska mångfalden skulle kunna öka.
Under de intensiva fältdagarna var vårt mål att skapa en profil över bäcken. Vi började vårt arbete nedströms och stannade ungefär var 50:e meter för att mäta vattenkvaliteten med ett instrument som har flera olika, noggranna sensorer. Instrumentet mäter flera vattenparametrar, bland annat pH, löst syre och vattentemperatur.
Ännu tätare mätningar gjordes med en GPS-enhet för att skapa en detaljerad höjdprofil över bäcken. Andra mätningar omfattade djupet i mitten av fåran samt en uppskattning av fårans bredd och jordart. Vi tog också några vattenprover som skickades till ett laboratorium för analys och mätte bäckens vattenföring.
Men hur hjälper dessa mätningar oss att nå våra mål , det vill säga att restaurera småvatten och minska näringsbelastningen på Östersjön?
För det första behövs en detaljerad bild av bäckens egenskaper när man planerar vilka restaureringsmetoder som ska användas. Olika strukturer som byggs i fåran förändrar vattenflödet och vattennivån, vilket kan få olika effekter på den omgivande miljön.
För det andra vill vi ha ett uppmätt utgångsläge för bäcken och dess vattenparametrar innan restaureringsåtgärderna genomförs. Efter restaureringen upprepas mätningarna på samma platser, vilket gör att vi kan se hur åtgärderna har påverkat olika parametrar, exempelvis näringshalterna.
Dessa mätningar upprepas även vid våra andra restaureringsobjekt. Vi ser fram emot att fortsätta vårt pågående fältarbete för att fastställa utgångsläget vid våra olika objekt och samtidigt fortsätta planera restaureringsåtgärderna tillsammans med våra samarbetspartner inför nästa år!
Text: Anni Leinonen, projektforskare, Åbo universitet
